Jag hittar ofta inspiration till mitt föreläsande från andra typer situationer och professioner. David Sandberg är en svensk filmskapare som började med att göra kortfilmer för att så småningom hamna i Hollywood och göra filmer som Lights Out, Annabelle Creation och nyligen Shazam.
Sandberg har en egen youtube-kanal där han tipsar och trixar kring filmskapande. Är du intresserad av film är det definitivt en kanal att följa.
I den senaste videon (på cirka 15 minuter, se ovan) berättar han om ”Random Lessons Learned from Making Films”. De flesta av dessa lärdomar går att överföra till undervisning.
- Problem ökar exponentiellt ju fler aktörer som är med. Ju fler personer, desto mer koordinering krävs. Ju fler lärare och studenter som är involverade, desto fler undantag, möten, planering, bokningar och synkronisering krävs,
- Bra ljud är viktigare än en bra bild. Sandberg illustrerar detta tydligt i videon. Min erfarenhet är att ljud är något som ofta är eftersatt inom akademin. Dels tränar vi sällan aktivt våra röstresurser så att vi hörs så tydligt som möjligt. I en situation där studenter ska lyssna på en föreläsare i flera timmar, krävs bra mikrofoner och högtalare för att inte blir trött av bara försöka höra och avkoda vad föreläsare säger. I små salar saknar vi detta helt. En diskret förstärkning av våra röster i hela salen skulle medföra en mycket angenämare upplevelse för de som lyssnar.
- Glöm inte iver och enträgenhet. Korta presentationer innehåller ofta energi eftersom mycket ska sägas på kort tid. Längre föreläsningar tenderar tappa energi. Var därför uppmärksam på hur innehåll, pauser och interaktion påverkar åhörarna.
- Sträva efter 200% för att nå 100%. Vi som föreläsare kan behöva överdriva tal och rörelser och illustrationer. Det kan kännas lite fånigt, men i sammanhang med många studenter upplevs detta inte som överdrifter. Studenter långt bak i salen behöver också kunna uppfatta vad som händer och subtila rörelser tenderar därför inte synas.
- Slutet är viktigast. Sandbergs erfarenhet är att ett dåligt slut kan förstöra upplevelsen av en bra film och ett bra slut kan rädda en dålig film. På samma sätt behöver vi arbeta med avslutningen på föreläsningar. Se till att du knyter ihop de trådar som introducerats. Sluta hellre några minuter tidigare än att improvisera avslutningen.
- Det första utkastet kommer göra dig deprimerad. Första klippningen av en film kommer alltid vara dålig. På samma sätt kommer den första versionen av en föreläsning förmodligen aldrig kännas tillräckligt bra. Vi har en idealbild i huvudet, som vi aldrig kommer att nå vid första versionen. Sandberg lär oss att det är bra att acceptera att denna känsla kommer. Det kommer nämligen bli bättre ju mer vi putsar på materialet.
- Depression är oundvikligt. I slutet av videon pratar Sandberg öppet om hur han drabbas av depression vid tre olika tillfällen under processen. Han identifierar hur olika kreativa och sociala förändringar medför nedstämdhet och en känsla av hopplöshet. Hur och i vilken omfattning detta drabbar oss som lärare kan säkerligen variera stort. Poängen är att kunna identifiera att det händer, acceptera att det kommer gå över och söka stöd om man behöver.
Vad inspireras du av för videos? Tipsa gärna nedan i kommentarerna.
